Publicerad den 32 kommentarer

Grundkurs i pH-balans – del 1

SmartaMaten är balanserad mat till vardags. Det innebär bland annat att huvuddelen av SmartaMaten är alkalisk, dvs basisk, men vad betyder det? Vad är egentligen pH och hur fungerar det i kroppen?

pH-skalan

pH är ett logaritmiskt mått på hur sur eller basisk en lösning är. Rent tekniskt anger pH-värdet aktiviteten hos lösningens vätejoner (kemisk beteckning för väte: H).

pH-skalan löper från 0 till 14, där 0 är så surt som det kan bli och 14 är så basiskt som det kan bli. Ett pH-värde på 7,0 är helt neutral (rent vatten har ett pH på 7,0).

Det är viktigt att komma ihåg att varje heltal på pH-skalan motsvarar en tiofaldig ökning (eller minskning) jämfört med heltalet bredvid, eftersom pH-skalan är logaritmisk.

Med andra ord: pH 6 är tio gånger surare än pH 7, och pH 5 är 100 gånger surare. De flesta kolsyrade läskedrycker har ett pH på ca 3, vilket ger dem ungefär 10 000 gånger surare än rent vatten.

Ett laddat ämne

I praktiken anger pH-värdet protoner och elektroner, eller positiva och negativa laddningar. Om pH-värdet är lägre än 7 är lösningen mättad med protoner, dvs positivt laddade vätejoner (H+), vilket gör den sur. Ju fler protoner, ju surare lösning.

Om pH-värdet är högre än 7 så är lösningen mättad med negativt laddade elektroner, vilket gör den basisk.

Alla sura lösningar är alltså positivt laddade, och alla basiska lösningar är negativt laddade. Om du blandar en sur och en basisk lösning neutraliserar protonerna och elektronerna varandra, och lösningen blir mer eller mindre neutral (beroende på hur sura respektive basiska lösningarna var från början, förstås).

Fria radikaler och antioxidanter

Fria radikaler har ett underskott på elektroner och är alltså positivt laddade, dvs sura.

Antioxidanter är, som väl alla vet, mycket viktiga för vår hälsa. De har ett överskott på elektroner och är alltså negativt laddade, dvs basiska. De kan släppa sina elektroner och därigenom neutralisera de fria radikalerna.

Vad är basisk mat?

Basisk mat är födoämnen som ger ett basiskt netto i kroppen. Nettot bestäms dels av matens beståndsdelar (protein, kolhydrat eller fett), dels av vilka mineraler som finns. Citroner och grapefrukt är t ex basgörande pga av sitt höga innehåll av kalium och kalcium.

Generellt kan man säga att grönsaker och rotsaker är basiska. Baljväxter, mejeri­produkter, nötter och oljor/fetter är i stort sett neutrala. De sura livsmedlen är kött, fisk, ägg, spannmål och allt som innehåller socker. Vissa undantag finns naturligtvis i alla grupper.

Balans innebär att vi äter både basisk och sur mat. Dock mår kroppen bäst om en större andel av maten är basisk. Detta beror på att blodets pH är svagt basiskt (7,35-7,45).

Nu har blodet ett fantastiskt buffertsystem, vilket gör det mycket svårt att rubba dess pH. Detsamma gäller kroppen som helhet – den gör precis det som behövs för att hålla balansen. De som argumenterar mot betydelsen av att äta basiskt har detta som huvudargument: det spelar ingen roll vad vi äter för kroppen fixar det där på egen hand.

Men. Man kan ju fråga sig vad som händer om man under lång tid äter mat som inte fyller på kroppens förråd av t ex kalcium, kalium och magnesium. Kroppen buffrar ju genom att ta från sina egna depåer – som kalcium i skelettet – vilket leder till att dessa lakas ur, med benskörhet och andra bristsjukdomar som följd. Så faran är egentligen inte den sura maten, dvs den mineral-, vitamin- och antioxidantfattiga, utan att när vi äter den sortens mat så får vi inte plats med den basiska maten på tallriken, och då hamnar den aldrig i våra kroppar.

/ Åsa

32 reaktioner på “Grundkurs i pH-balans – del 1

  1. Hej Åsa!
    Försöker få hjärnan med på tåget att citron är basiskt 🙂

    Du skriver att ”Citroner och apelsiner är t ex basiska pga av sitt höga innehåll av kalium och kalcium.” slutcitat

    Om jag drar slutsatsen av den pedagogiska förklaringen att lösningar med ett pH-värde över 7 har ett överskott av elektroner, så har kalium och kalcium ett överskott av elektroner?

    1. Hej Henry,
      det var slarvigt skrivet av mig. Jag ber om ursäkt.
      För det första ska det stå grapefrukt, inte apelsin, och för det andra ska det stå basgörande. Jag har korrigerat texten, tack för påpekandet!

      Så till kemin:
      Kalium är en alkalimetall medan magnesium och kalcium är alkaliska jordartsmetaller. De har en resp. två valenselektroner som de gärna gör sig av med så ja, man kan säga att de har ett överskott av elektroner.

      Det viktiga är dock inte kemin (tycker jag, som inte är kemist 😉 ) utan det faktum att kroppen behöver mycket mer kalium, kalcium och magnesium än vad vår ”normala” kost ger oss.
      Dessutom behöver vi vitaminer, andra mineraler, antioxidanter och fibrer för att fungera som vi ska.
      / Åsa

    2. Jag gillar den här videon som förklarar bl.a hur de sura citronerna kan vara basgörande 🙂 https://www.youtube.com/watch?v=_RK2Xm8Nzag

      1. 🙂
        Jag också.
        Sedan råkar det vara min Micke som gjort den <3
        / Åsa

  2. Hej!

    Jag funderar på om mängden mat har betydelse för ph-balansen? Om man äter hälsosamt och mestadels basisk föda men i stora mängder, hur fungerar det i kroppen?
    Hur snabbt kan man bli försurad? Om man lever hälsosamt men kanske har en helg där man unnar sig massa onyttigheter, blir man försurad då?

    Mvh Madde

    1. Hej Madde!
      Det är oerhört svårt att bli överviktig på basisk mat (om man inte tok-äter mandlar, pumpakärnor och solrosfrön), eftersom basisk mat är så näringsrik i förhållande till mängden energi den ger.

      Kroppen reagerar snabbt på det du äter, om du ”slarvar” en helg så blir du sur men om du sedan äter basiskt så balanserar den sig igen.
      80/20 är en bra regel – 80% bra, 20% mindre bra och väldigt lite av det som är dåligt.

      / Åsa

  3. Jag undrar om kolsyrat vatten är syrabildande i kroppen? Jag tycker mig se ett samband mellan konsekvent konsumtion av detta och en sviktande hälsa.

    1. Hej Lena!
      Jag undviker kolsyrat vatten. Kolsyra är en mild organisk syra som en frisk kropp lätt vädrar ut, men jag ser inte poängen med att fylla på med den i onödan. Den tillför verkligen inte kroppen något vettigt.
      Många kolsyrade flaskvatten har dessutom en saltbalans som är helt uppåt väggarna.
      Den enda gången jag dricker (eller serverar) kolsyrat vatten är till fest och det inte finns citronvatten (eller om mina gäster föredrar kolsyrat framför pressad citron).
      / Åsa

  4. Hej! Har läst ph-guiden och grundkursen med stort intresse. Tomat, rå eller tillagad, står på olika ställen. Är det fler livsmedel som ändrar sig vid tillagning? Själv får jag direkt ont i magen av råa syrliga äpplen och t ex paprika, men jag tål det mycket bättre om det är kokt. Undrar också vart vanlig kokt vinterpotatis räknas?

    1. Hej Peter!
      Generellt brukar tillagade grönsaker vara mindre basiska än sina råa motsvarigheter. Det beror på att en del av antioxidanterna försvinner vid upphettning. Själva mineralinnehållet påverkas inte så länge man håller sig till ångkokning, rostning och annan tillagning som inte lakar ur råvaran.

      Det viktiga är att faktiskt äta grönsaker – om du tål tillagade bättre än råa så ät dem tillagade!

      Kokt vinterpotatis med skal är bra mat om man äter den med måtta. Den är ganska energirik i förhållande till sitt näringsinnehåll så jag ser den som ett tillbehör snarare än en basvara.
      / Åsa

  5. Hej!
    Intressant sida helt klart!
    Många menar ju att rött kött inte är så bra, men personligen mår jag väldigt bra av det. Jag äter lchf sen 1 år och 8 månader pga av kronisk värk. Kosten har så förbättrat min hälsa till det bättre. Iallafall köttet.. jag menar att det spelar roll vilket kött du väljer. Kött från grönbetesdjur är näringsrikt (mycket omega3) och bidrar också till en bättre miljö (som oftast inte lyfts fram i media). Dock finns ju fortfarande ingen anledning att överäta kött och andra proteiner. Balans är viktigt! Inom lchf är det normalt protein som gäller, mer fett och lite kolhydrater (framför allt de riktigt dåliga: raffinerat socker, mjölk etc).

    1. Hej Lella!
      Vad bra att du mår bättre av LCHF. Fast ärligt talat tror jag inte att det är köttet som får dig att må bättre, utan frånvaron av de snabba kolhydraterna 🙂

      Om man absolut vill äta kött är det klokt att välja vilt eller kött från grönbetesdjur.
      Men. Det finns INGEN SOM HELST miljöfördel med att äta kött från idisslare (som kossor).
      De fiser ut metangas, som är en växthusgas, som bidrar till växthuseffekten.

      I USA står idisslare för 23% av metanutsläppen (https://epa.gov/climatechange/ghgemissions/gases/ch4.html), på Nya Zeeland är siffran 34%.
      Jag har läst någonstans att en ko släpper ut lika mycket växthusgaser som en bil. Varje dag…
      Så nej. Kossor är INTE bra för miljön.

      I övrigt håller jag helt med om att det är balansen som är det viktiga, och jag har skrivit ett inlägg om LCHF tidigare:
      https://smartamaten.se/2012/10/lchf/

      Varma hälsningar / Åsa

  6. Hej Åsa!
    Tack för en jätte intressant sida.
    Jag har lite funderingar över basisk mat och diabetes. Att äta för mycket frukter är inte bra. Vad kan man äta som basisk mat som diabetiker?
    En fråga till: långvarig förstoppning trots regelbunden motion, fiberrik mat, stor mängd vatten mm… Finns det hjälp?
    Hälsningar David

    1. Hej David!
      När man har diabetes är det bara långsamma kolhydrater som är OK, och gärna i ganska liten mängd. Grönsaker och rotfrukter är också bra, men ta det lugnt med potatis och sötpotatis. Bönor, linser, råris, bovete och quinoa är bra råvaror.

      Frukt är för övrigt inte basiskt, och har du diabetes är det bättre att äta bär än frukt.

      Om du laddar ned min pH-guide så hittar du många långsamma kolhydrater på gröna (basiska) respektive orange (neutralt eller surt med hälsosmart) listan.

      När det gäller förstoppning är det oerhört viktigt att det är vattenlösliga (mjuka, gelbildande) fibrer du äter, inte hårda – samt förstås att du får i dig rejält med vatten.

      De hårda fibrerna finns i tex kli, fullkornsprodukter, ananas, sparris och yttre delen av broccolistjälkar.
      De mjuka finns i tex havre, psylliumfrö, linfrö, grönsaker, rotfrukter, bär och frukt.

      Jag upplever dessutom att vetegräspulver hjälper min mage på traven. Jag tar 3 tsk varje morgon i ett glas ljummet citronvatten.
      https://smartamaten.se/butik/index.php?id_product=11&controller=product&id_lang=7

      / Åsa

  7. Tack Åsa 🙂 ha en bra dag/D

  8. Hej!
    Vill få i mig ca 1 msk gurkmeja per dag. Om jag inte vill blanda ner den i maten, har du något tips på vad man kan blanda ut den med, förutom vatten, så den slinker ner relativt behagligt?

    Tack på förhand!

    Charlotte

    1. Hej Charlotte!
      Jag skulle testa att ha den i gröt, i quinoa/bovete/råris, i smoothies osv.
      Gurkmeja ger mycket mer färg än smak (även om smaken naturligtvis finns där), och när vi pytsar extra gurkmeja i något brukar vi därför kalla det ”guld-” (guldris, guldgröt, guldsmoothie). Då blir det liksom ännu trevligare, för att inte tala om att guldris är barnens stora favorit… 🙂
      / Åsa

  9. Hej Åsa!
    God fortsättning.
    Jag har en vän hos mig som är väldigt nyfiken på dina kunskaper gällande hans magbesvär. Tacksamt om du kan ge några råd.
    Han beskriver sina besvär såsom, svullen mage ett par timmar efter varje måltid samt någon sorts svidande eller känslan av att magen torkas ( Svårt att förklara). Denna känsla kan kvarstå tills han börjar äta på nytt sen är det samma visa igen. Mina besvär kan försämras av intag av fett, tex majonäs. Varje kväll måsta han gå upp och äta något lite tilltugg.
    Hans vanliga intag av mat under en vanlig arbetsdag är följande:
    Frukost: vitbröd med honung eller marmelad
    Mellanmål: vitbröd med ost eller skinka
    Lunch: vitbröd med makrill i burk eller lite kyckling, skinka
    Mellanmål: en morot
    Middag: vit ris med nån sorts gryta, eller fisk, kyckling
    Mellanmål: samma som middagen
    Han brukar äta väldigt små portioner för att undvika magbesvär ( svullnad, svidande känsla mm) .

    Tack på förhand
    Hälsningar
    David

    1. Hej David!
      Om din vän vill ha individuella råd får han gärna kontakta mig och boka en kostrådgivning. Generellt kan jag säga att om han äter så mycket vitt bröd som du skriver så förvånar det mig inte alls att han mår dåligt.
      / Åsa

  10. Hur vet man egentligen med säkerhet vilka livsmedel som gör kroppen mer basisk resp. surare? Samma livsmedel kommer ju att ha olika pH under resans gång i matsmältningskanalen. Har man helt enkelt levt enbart på tomater under 1 månad och sedan kontrollerat urin, saliv och blod eller hur går det till? Tacksam för svar.

    1. Hej Beatrice!
      Detta med hur surt eller basiskt ett livsmedel är, är inte direkt någon exakt vetenskap. Det finns olika metoder, och de olika metoderna ger olika resultat. I SmartaMatens pH-guide beskriver jag resonemangen och även mina egna slutsatser.
      Helt kortfattat kan man säga att om ett livsmedel innehåller rejält med alkaliska mineraler (som kalium, kalcium och magnesium) så är det generellt basiskt.
      Proteinrika livsmedel är generellt sura, eftersom protein är surt i sig självt.
      / Åsa

  11. hej
    Skulle vilja att du kommenterar råg produkter. Har tidigare använt råg flingor till müsli och gröt. Även råg till bröd förstås. Har alltid bakat ofta med surdeg på rågmjöl och blandat med vanliga mjölsorter och fullkornsprodukter. Jag är” kravnörd” så det är alltid med den kvaliten.
    Krossad råg?
    Tack på förhand

    1. Hej Inga-Lena!
      Råg innehåller gluten (precis som vete och korn), så det är inte ett livsmedel jag rekommenderar.
      / Åsa

  12. Jag får inte det att gå ihop, att frukter skulle vara basgörande och kött surgörare. Jag är på utredning i fall läkaren skall sätta in Elvanse (lis-dex-amfetamin) mot min extrema trötthet i kombination med håglöshet etc.. Därför försöker jag sätta mig in i min eventuella medicin (som ju är en kraftig central-stimulantia) och läst bland annat i fass (vårdpersonal). Där kan man läsa om olika saker som interagerar med medicinen. Och där nämns i ett stycke att man skall vara medveten om att kosten har stor påverkan på medicinens halveringstid . Sur-görande saker som askorbinsyra (c-vitaminer) grönsaker, frukt gör urinet surare. Detta leder till att halveringstiden kraftigt förkortas. Bikarbonat, kött, och proteiner gör urin basiskt eller mer basiskt. Detta leder till en kraftig förlängning. Får inte det gå ihop då din text säger tvärtom?

    Förvirrad…

    1. Hej Gunvald!
      Jag är inte ett fan av pH-mätning av urin (läs gärna varför här: https://smartamaten.se/2012/12/ph-remsor/)

      När det gäller urinens pH efter att man ätit sura livsmedel lutar jag mig mot följande förklaring:
      ”Om du har ätit väldigt surt jobbar din kropp stenhårt för att balansera sig igen, vilket innebär att den plundrar sina mineralreserver i tex skelettet. Men kroppen tar inte ut lagom med mineraler utan överkompenserar, vilket i sin tur ger ett överskott av t ex kalcium i blodet. Vilket kroppen snabbt som attan rensar bort genom att kissa ut det. Med basisk kiss som följd.”

      Jag rekommenderar gärna den här korta videon från Basbalans (”Det här med basisk mat kan verka komplicerat. Hur kan en citron vara basisk och socker surt? Vi reder ut begreppen”):
      https://www.basbalans.se

      Sedan har jag oerhört svårt att se att dina läkare skulle kunna ha någon invändning mot SmartaMaten – att äta mycket grönsaker, en del fisk, och mycket begränsat med rött kött är verkligen inget kontroversiellt 🙂

      Vissa läkare har fått för sig att man riskerar näringsbrist genom att ersätta (oftast näringsfattiga+energirika) glutenprodukter med näringsrika glutenfria livsmedel… Vilket gör det tragiskt uppenbart att läkare inte jobbar med kost – inte ens som komplettering till sina läkemedel. Suck.

      På samma sätt är det märkligt att länder med hög mejerikonsumtion har högre risk för benskörhet (och högre rekommenderat Ca-intag) än länder med låg mejerikonsumtion…

      Jag hoppas att de i alla fall har sett till att du äter D-vitamin?
      Titta gärna på överläkare Mats Humbles otroligt intressanta föreläsning här.

      Hoppas att jag inte gjort dig mer förvirrad nu 😉
      / Åsa

    2. Hej
      Så här står det i fass för förskrivare nu:
      ”Medel och tillstånd som förändrar urinens pH-värde och påverkar urinutsöndringen och halveringstiden för amfetamin
      Askorbinsyra och andra medel och tillstånd (tiaziddiuretika, kost som är rik på animaliskt protein, diabetes och respiratorisk acidos) som surgör urinen, ökar urinutsöndringen och minskar halveringstiden för amfetamin. Natriumbikarbonat och andra medel och tillstånd (kost som är rik på frukt och grönsaker, urinvägsinfektion och kräkningar) som alkaliserar urinen, minskar urinutsöndringen och förlänger halveringstiden för amfetamin.”

      Animaliskt protein är protein från djur, alltså kött. Texten du läste för några år sedan såg kanske annorlunda ut då, men borde vara mindre förvirrande och mer i enlighet med pH-kunskap nu.

      1. Tack Lena!
        Intressant att urinutsöndringen ökar när man är ”surare”, och minskar när urinen är mer basisk. Är det månne kroppens sätt att försvara sig; spä ut de sura ämnena och skölja bort dem så snabbt som möjligt? Kroppen gör ju inte saker utan anledning…
        Och, ptja, man behöver alltså mindre doser av amfetamin om man äter basiskt/näringsrikt/mineralrikt och minimalt med surt/raffinerat/kött, eftersom amfetaminet liksom räcker längre.
        Ungefär som grape, som förlänger halveringstiden för ett flertal läkemedel. De blir därmed lätta att överdosera (aka farliga) om man äter grape när man är under behandling.
        / Åsa

  13. Hej Åsa, jag äter basisk mat och högst 2 ggr i veckan fisk. Jag tar ph kalk,björkaska, o bikarbonat. Kalk bara på morgonen i de andra 3 ggr per dag en timme innan maten.jag äter också en del kosttillskott men får inget bra ph värde? Har varit strikt med detta ca 7 veckor nu! Va gör jag för fel? Tack på förhand.AnnSophie

    1. Hej AnnSophie.
      Det låter väldigt bra att du äter basiskt + fisk.
      Jag är inte speciellt förtjust i detta med att mäta pH eftersom det viktiga är hur vi mår, inte ett (mer eller mindre slumpmässigt) resultat av en mätning på saliv eller urin.
      Däremot undrar jag naturligtvis hur det kommer sig att du tar pH-kalk, björkaska och bikarbonat.
      I någorlunda normala fall räcker det bra med basisk mat och tillskott av tex D-vitamin, omega 3 och mjölksyrabakterier för att få kroppen i balans.
      / Åsa

  14. Hej!

    Går det att på eget sätt avgöra om något är basgörande eller försurande? Går det att använda pH-papper? Jag har testat färdig havremjölk kontra rismjölk med pH-papper. Rismjölken blev basisk och havremjölken lite sur. Kan jag dra någon slutsats av det?

    Mvh
    Carolina

    1. Hej Carolina,
      det är egentligen helt ointressant vilket pH-värde ett visst livsmedel har. Det viktiga är
      1) hur mycket näring (vitaminer, mineraler, antioxidanter) och fibrer det innehåller och
      2) hur mycket skräp som våra kroppar inte behöver det innehåller.

      Om rismjölken du testat är sötad, medan havremjölken inte är det, så är ändå havremjölken oändligt mycket bättre.
      Dessutom innehåller havre tex betaglukaner som är bra för oss.

      Så nej, du kan inte dra några slutsatser av pH-pappret. Det är innehållsförteckningen som är viktig när det gäller tillverkade produkter. Och ju kortare den är desto bättre, i nästan alla fall.

      / Åsa

  15. En liten korrigering bara!

    pH kan vara under 0, i t.ex. extremt starka syror. Jag har för mig att det teoretiskt kan gå ner så lågt som -1,7, men i praktiken ligger det litet högre!

Lämna ett svar till Åsa Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *