Svamp – bu eller bä?

En del av förra årets skörd av rödgul trumpetsvamp. En supergod krydda!

Så här i svampplockartider får jag många frågor kring svamp – är svamp surt eller basiskt, nyttigt eller onyttigt?

Svaret på dessa frågor är inte helt enkelt.

Surt eller basiskt?

Det finns de som hävdar att all svamp är extremt sur, att även ätlig svamp innehåller giftiga mycotoxiner och att man bör sky svamp som pesten.

Andra säger att svamp är svagt basiskt.

Personligen är jag inte livrädd för svamp, men för att vara på den säkra sidan har jag ändå lagt den på ”sura listan” i SmartaMatens pH-guide.

Svårsmält. Punkt.

Ett obestridligt faktum är att svamp är svårsmält. Äter man för mycket – även av goda, ätliga svampar som tex trattkantareller – kan man få rejält ont i magen, diarré och illamående. Hur mycket som är ”för mycket” varierar säkerligen från person till person, men det är klokt att vara måttlig när det gäller svamp.

Energifattig. Punkt.

Svamp innehåller väldigt lite energi – så lite att det faktiskt är förbryllande att våra förfäder orkat lägga ned den tid som behövs för att samla in den. För att inte tala om den praktiska forskning de måste utfört för att lista ut vilka svampar som är OK och vilka som innebär eh… en långsam och plågsam död.

Men uppenbarligen överlevde tillräcklign många dessa äventyr och numera har vi ju rätt bra koll på vilka svampar som är ätliga.

Men kanske nyttig i alla fall?

Svamp innehåller faktiskt en hel del nyttigheter (beroende på sort och odlingsförhållanden). Shiitake lär tex ha cancerhämmande egenskaper, medan industriodlad champinjon kanske inte stoltserar med så många hälsofördelar.

Och god! (om man gillar svamp ;-))

Nu är det ju så att ”T” i SMART står för Tillåtande, och om du gillar svamp så tycker jag absolut att du ska äta svamp.

Själv äter jag svamp mycket sällan, och då uteslutande hemplockade kantareller, trattkantareller och trumpetsvamp. Jag ser (som alltid) till att balansera med rejält med basisk mat; tricket är att se svampen som en krydda, inte en huvudrätt.

Några uppfrästa trattisar på en smart pizza (kommer som bonus framöver!) till exempel.

Eller nyplockade gula kantareller frästa i lite eko-smör, kanske serverade på en plattmacka och med rostade rotfrukter och en härlig grönsallad till. Inte så dumt, någon gång ibland!

Så, god tur i svamskogen, njut med måtta och frys in eller torka det som blir över så att du kan fortsätta njuta med måtta!

/ Åsa

Publicerat den
Kategoriserat som Åsas tankar

8 kommentarer

  1. Hej Ulrika,
    helt rätt! Svamp är den enda (om jag förstått det rätt) icke-animaliska källan till D-vitamin. Förutom solen, förstås 🙂

    / Åsa

    1. Det stämmer att kantareller är den enda icke-animaliska källan till D-vitamin. Dock får du bara D2 från kantareller, inte D3 som är den form som vi behöver mest.

  2. Eftersom svamp ändå är gott, tycker jag, men svårsmält så brukar jag mixa mina svampsoppor och finhacka svampen till svampsmörgåsen. Torkade trattisar åker ner i grytan som krydda, men i övrigt äter jag inte svamp så väldigt ofta.
    Tina

  3. Hej!

    Varför använder du inte hirs längre i dina recept?
    Det är väl basiska? Brukar koka gröt på hirs (klarar inte av konsistensen på havregrynsgröt).
    Vad kan jag använda istället till gröt?

    1. Hej Madde!
      Hirs är basiskt, men det ger också snabba kolhydrater. Och eftersom jag förespråkar långsamma kolhydrater så undviker jag hirs.

      Om du blandar i lite nötter och frön (dvs fett och protein) i din gröt sänker du GI på den. Du kan också testa att göra grynblandingar med hirs, bovete, havrekross (inte gryn eftersom du inte gillar konsistensen).

      / Åsa

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *