Oj. Nu har det varit så där jättelänge sedan jag skrev något här.
Tror att det mest beror på att jag liksom inte haft några framsteg att berätta om, och jag vill liksom inte tynga ned världen med mina i-landsproblem.
Lite som när jag var utbränd för 17 år sedan (jösses, time flies). Min landstingskurator verkade vara så stressad själv, så jag gick dit och låtsades att allt var frid och fröjd för att muntra upp henne. För mina problem är ju inga ”riktiga” problem.
(Några månader senare träffade jag en magisk beteendevetare via företagshälsovården. Hon såg rätt igenom mig och hjälpte mig att börja läka. Blir fortfarande tårögd av tacksamhet när jag tänker på henne.)
Hur som helst. I-landsproblem #1 är mitt knä.
Jag har tränat och rehabbat och överansträngt.
Vilat och rehabbat och vilat. Rinse and repeat.
Och likförbannat har jag varit tvungen att ta tre kortisoninjektioner för att ens kunna använda knäeländet.
Mer vila och träning och rehab, och jag är nu mer vältränad än jag någonsin varit (tack PT-Peter, tillika fysioterapeut på fantastiska SportsClub Vallentuna).
Men knä-eländet kvarstår. Vi hittar inget mönster, inga tydliga orsaker, ingen vettig symptombild.
Ena dagen låser sig knät med skriksmärta som följd, nästa dag kan jag träna utan några problem (men inte utan rädsla).
Har lyckats få en MR-tid i nästa vecka. Hoppas, hoppas, hoppas att vi hittar vi något lösbart problem.
I-landsproblem #2 är att Micke börjat jobba inte-hemifrån.
Och plötsligt sitter jag ensam på dagarna. Gah. Jag som älskar att ta hand om.
Förutom att han är bäst på att fota, på allt datajox och massor av annat.
Har liksom inte hittat mig i den situationen förrän nu. Och har inte tagit ut riktningen för framtiden ännu.
Men om någon vet något företag i norrort som skulle behöva någon som mig på säg halvtid (och inte anställd! bara liksom på någon sorts avtal!) så hojta till.
Förutom kost- och beteenderåd så är jag en rackare på att organisera events och leda projekt 🙂
(Och nej, att hyra kontorsplats känns inte riktigt som min grej, i alla fall inte nu. Skriver gör jag bäst hemma och det kommer jag fortsätta med.)
I-landsproblem #3 är att jag helt enkelt varit låg. Pga #1 och #2.
Och möjligen pga ändrad hormonbalans, jag verkar ha kommit in i det-där-man-inte-pratar-om-för-att-det-är-så-totaltabu, trots att jag bara ska fylla 49. Känns lite tidigt, liksom.
Och så väldigt blixt-från-klar-himmel, eftersom jag inte har några som helst ”symptom”, förutom utebliven du-vet-vad.
(Ja, jag pratar om klimakterie och mens, blunda om du inte klarar att läsa orden som direkt rör 50% av jordens befolkning och indirekt resterande 50%).
Här är ett härligt exempel på svensk sjukvård, förresten.
På vårdcentralen, för att kolla om jag kommit in i klimakteriet (möjligen inte ordagrann återgivelse av läkarens ord, men helt korrekt i sak):
Läkaren: jag vill att du tar de här tabletterna (gestagen) för att lura igång en ägglossning så att mensen kanske kommer igång igen.
Jag: jag vill inte ta fejkhormoner som ger humörkaos och kan leda till blodpropp och annat skit för att försöka få igång en ägglossning om jag inte har några ägg kvar.
Läkaren: äsch, det är väl inte så farligt. Man får ingen blodpropp på två veckor. Och blodprover är dyra.
Jag (påstridig som attan): det är mediciner också, och jag vill inte ha fejkhormoner utan ett blodprov.
Läkaren (mycket motvilligt): men, men… jaja, ok.
Senare, vid uppföljningen – och ja, blodprovet tyder på att klimakteriet är på G:
Jag: jo förresten. Jag känner mig lite låg. Tror du att det finns något samband?
Läkaren: Njae, det vet jag inte. Men jag kan skriva ut SSRI om du vill ha?
GAAAHH! Hur vore det att, som läkare, i alla fall FRÅGA om jag tar D-vitamintillskott??? (ja, det gör jag)
Eller kanske tipsa om att söka upp en kurator?
Men nej. Fejkhormoner och SSRI, där har vi en finfin lösning på alla problem.
Eller i alla fall en lönsam lösning. För läkemedelsindustrin.
Det är så sorgligt tycker jag. Man behöver verkligen veta precis vad man vill ha (och inte vill ha) för att få den vård man behöver.
Anyway. Lågheten har släppt, rutinerna börjar falla på plats och jag börjar hitta mig själv igen.
Nu är det en veckas jobb kvar, och sedan är jag ledig med barnen i tre veckor (butiken är öppen som vanligt eftersom vi håller oss hemma i år).
På fredag ska jag laga – och framför allt fota – en av våra absoluta semesterfavoriter (förutom grillat, förstås): en allt-i-ett-protein-sallad, eller vad jag nu kommer kalla den.
Recept kommer här på bloggen senast nästa måndag!
Till dess har jag några poddtips som verkligen lyst upp mina träningspass och promenader de senaste månaderna:
Fysisk och mental hälsa
Tommy Olausson, Markus Greus (om hur du står, går, sitter, springer…)
https://www.halsosant.nu/avsnitt-1/
https://www.halsosant.nu/avsnitt-10/
https://www.halsosant.nu/avsnitt-48/
https://www.halsosant.nu/avsnitt-51-tommy-olausson-camilla-svensson-lar-dig-lyssna-forsta-och-anvanda-din-kropp-igen/
https://www.halsosant.nu/avsnitt-58-markus-greus-postural-traning-testa-din-egen-funktion/
Anders Haglund (såååå braaaa!)
https://www.halsosant.nu/avsnitt-41-anders-haglund-forsta-hur-dina-tankar-styr-ditt-liv/
Det finns många fler intressanta intervjuer på Hälsosant, särskilt Anders Lönedahl och Tommy Olsson har gett mig mycket.
4Health med Anna Sparre, väldigt påläst och intressanta intervjuer, har bara inte hunnit lyssna så mycket den senaste tiden
https://4health.se/category/podcast
Hormoner mm
Allt med Jenny Koos (hon är en av mina nya idoler, så klockren!)
https://www.halsosant.nu/avsnitt-59-jenny-koos-forsta-din-menscykel-en-gang-for-alla/
https://www.halsosant.nu/avsnitt-60-jenny-koos-syntethormonella-preventivmedel/
https://www.halsosant.nu/avsnitt-63-jenny-koos-fertilitetforstaelse/
https://www.acast.com/hlsosnackmedlottaochvictoria/58-jenny-koos–din-reproduktiva-halsa–del-1-menscykeln-pms–p-piller
https://www.acast.com/hlsosnackmedlottaochvictoria/61-jenny-koos—din-reproduktiva-halsa—del-2-fertilitet
Birgit Linderoth, Gröna Barnmorskan (samma tema, också underbar att lyssna på)
https://www.acast.com/hlsosnackmedlottaochvictoria/43-grona-barnmorskan–fittbra-saker-1
Även Mia Lundin är suverän på hormoner (finns på på Hälsosant, Hälsosnack och 4Health).
Allmän inspiration och pepp
Sunshine-podden – jag älskar hur Carina och Marie bjuder på sig själva!
https://4good.se/sunshinepodden
Så, det får räcka för idag 🙂
Sköt om dig, må gott, och ge gärna fler poddtips här nedanför!
/ Åsa
Tack för tips på bra poddar!
Jag blir också så trött på svensk sjukvård. Allra tröttast blir jag ändå på folk man träffar på, som förlitar sig på den svenska sjukvården. Som vägrar (är väl rädda) att söka andra alternativ. Som vägrar att lyssna och ta en rekommendation om att vända sig någon annan stans. Vissa lutar sig hellre mot lyckopiller i kombination med alkohol istället för att gå till grunden med problemet. Det är vad jag har förstått när jag lyssnar på de som klagar över att de inte mår bra. Det är så skrämmande. Vad som däremot inte är skrämmande är att du, liksom jag och många andra öppensinnade människor, funderar och söker lösningar på krämpor (i-landsproblem eller inte). Det finns alltid något att lära. Det finns alltid något nytt att ta till sig. Livet är inte alltid ljuvt. Det är naturligt att vara låg, av ett eller annat skäl. Annars vore det inte livet.
Tack!
❤️