Läsarfrågan: skillnaden i kroppen med tillskott kontra ”riktig mat”

Det senaste året har varit intensivt, både positivt och negativt, och bloggen har varit (sorgligt med sant) nedprioriterad pga real life stuff.

Men! Jag fick en så otroligt bra fråga från Johan, som varit medlem i SmartaMaten i ungefär ett år, och jag känner att jag vill dela både frågan och mitt svar med er.

1. Jag undrar om du kan förklara skillnaden i effekt i kroppen rent kemiskt, med att äta basande saker som tex björkaska, bikarbonat, chlorella, spirulina, fosfat, kalcium, jämfört med om man äter en hel sammansatt SmartaMaten-måltid?
   
   Jag upplever att inget kosttillskott eller enskilt livsmedel kommer i närheten av att skapa samma reaktion när det gäller att man ska vakna pigg, mjuk och glad.
   
   Då är ju frågan: handlar det om nåt mer än pH-värdet?
2. Det jag också upplevt är att om jag äter en Smarta Maten-måltid och missar en enda ingrediens så tappar jag 90% av den uppmjukande effekten, är det psykologiskt eller kan man förklara det på något sätt?

OK, det är så många delar här… För det första: Johan har alltså varit medlem i SmartaMaten i ungefär ett år, och har alldeles uppenbart också provat diverse andra sätt att få kroppen att kännas bättre.

Därför blir jag otroligt glad och tacksam över hans utlåtande om att SmartaMaten hjälper honom att vakna pigg, mjuk och glad. Tack!!!

Fråga 1

Kemisk förklaring… kvalificerad gissning

Jag är en lekman när det gäller kemi. Sunt förnuft har jag däremot ganska gott om, kombinerat med en kostrådgivarutbildning (och en civilingenjörsexamen inom medicinsk teknik). Mina gissningar är därmed hyfsat kvalificerade.

Och ja, Johan har så rätt. Detta handlar om något som är mycket viktigare än pH-värdet.

Grönsaker och rotfrukter – som utgör en stor del av en SmartaMaten-måltid – innehåller oräkneliga (flera hundra, om inte tusen) näringsämnen i form av vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. En multivitamineraltablett kanske ger 27 näringsämnen.

I grönsakerna levereras näringsämnen tillsammans med mikronäringsämnen (som vi ännu knappt börjat forska kring) och fibrer.
I tillskott kommer näringsämnen ”destillerade”, ofta kemiskt framställda, och utan fibrer.

I grönsaker är näringen made by nature.
I tillskott är näringen made by man.

Genom årtusenden av utveckling har vi ätit mat made by nature. Bara mat made by nature.
Medan vi numera tycker att made by man i kombination med tillskott är det naturliga.

Jag säger inte att tillskott är onödiga – själv får jag i mig för lite D-vitamin och Omega 3 från solen respektive kosten, jag förbrukar massor av magnesium när jag tränar mina knän, och om jag stressar gör jag av med mer B-vitamin än jag får i mig naturligt. Dessa tar jag som tillskott.

Ät made by nature

Min kvalificerade gissning är att våra kroppar har utvecklats för att äta mat made by nature, och har anpassats för att på bästa sätt utvinna så mycket näring som möjligt ur denna. Och då inte bara de summariska ”protein, fett och kolhydrater” och ”upp till 27 specifika vitaminer och mineraler”. Utan 100-tals (kanske 1000-tals) andra ämnen som stöttar denna näringsutvinning, och livsprocesserna i våra kroppar.

Det är därför vi mår bäst när vi äter mycket grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. För det är människomat, på riktigt.

Sedan behöver dessa självklart kompletteras med näringsrika källor till protein, fett och kolhydrater. Tex MSC-märkt fisk och ägg från glada hönor, avokado och valnötter, baljväxter och (naturligt!) glutenfria sädesslag.

Ät varierat

Vi är också gjorda för variation. Olika grönsaker och rotfrukter innehåller olika näringsämnen, och ju fler näringsämnen vi får i oss desto bättre chans tror jag vi ger våra kroppar att balansera sig.

Nu är självklart tomat, gurka, isbergssallad och en sked majskorn mycket bättre än inga grönsaker alls. Men det finns ju så mycket mer! Till och med i Sverige (även om februari-mars är riktigt fattiga månader när det gäller variation, jämfört med tex augusti-september).

En medlem i SmartaMaten får, på ett år, testa någonstans mellan 60 och 70 olika sorters grönsaker, rotfrukter och färska örter.
Då är inte frukt och bär från bonusarna medräknade.
Inte heller olika sorters bönor, linser, eller (naturligt) glutenfria sädesslag. Eller olika nötter och fröer. Även om alla dessa också bidrar till variation.

pH-värdet, då?

Njae. Nej. pH-värdet är en skakig mätare. Och, ärligt talat, rätt ointressant. Blodet håller ju sitt pH konstant, genom att buffra och ta från kroppens reserver.
Så det viktiga, det bästa och enklaste mätvärdet är: 

Hur du mår.

Dvs: hur mycket energi har du att göra det du vill göra? Hur känns kroppen? Själen?
När du vaknar, när du ätit frukost, på förmiddagen, efter lunch, osv ända fram tills det är dags att gå och lägga sig.

Pigg? Trött? Glad? Ledsen? Mittemellan? Full av energi och livskraft? Soffslö?

Självklart varierar det – livet går upp och ned – men om din skala går från ’gråtrist till nattsvart’ så finns det inga tillskott i världen som kan flytta den till ’regnbåge till gråtrist’.

Då behöver du istället se över tre andra viktiga delar av livet:

Stress

Är du stressad så kommer ditt (jag säger det igen: ointressanta) pH-värde sjunka brutalt, eftersom dina kroppsliga funktioner blir stressade och därmed funkar sämre.

Det fixar du genom att hantera det som stressar. Skriv ned dina tankar och analysera. Meditera. Andas. Öva ditt perifera seende (dvs motsatsen till att fokusera blicken).

Sömn

Sover du dåligt/för lite/för mycket skulle jag gissa att det där ointressanta pH-värdet också sjunker, eftersom dålig sömn stressar kroppen.

Det fixar du genom att se över dina sömnvanor, och sköta din sömnhygien.
De flesta av oss får för lite dagsljus på dagarna och för mycket skärmljus på kvällarna. Inte undra på att så många har sömnproblem när vi stör ut vår serotonin-melatoninbalans på det sättet.

Motion

Våra kroppar är gjorda för att röra på sig. Utomhus. Varje dag.

Gör det. Promenera, påta i trädgården (snart sommar!), spring, cykla, hoppa, skutta. Gör vad sjutton du vill, men gör det utomhus och minst 30 min om dagen.

Och om vädret inte samarbetar: rör på dig inomhus. Dansa, gymma, gå på ett träningspass, dammsug, gå i trappor… Bara rör på dig, OK?

Fråga 2

Här skulle jag vilja säga att det beror på vilken ingrediens man hoppar över, och om man ersätter den med något annat eller inte.

Alla recept är skapade utifrån sitt sammanhang: dels är de säsongsanpassade, dels är de anpassade efter övriga recept samma period så att de ska ge så stor variation som möjligt.

Den som tex hoppar över fisken i ett fiskrecept och ersätter med baljväxter hamnar inte helt rätt, eftersom det då kan bli lite mycket baljväxter (detta beror självklart på hur man äter i övrigt).

Att däremot byta ut lax mot tex sej (som är mycket lättare att hitta MSC-märkt till rimligt pris), och komplettera med lite extra Omega 3, har ingen negativ effekt.

En del av svaret ligger också i det jag varit inne på tidigare: vikten av variation, och det faktum att SmartaMaten-recepten ger 60-70 olika grönsaker, rotfrukter och örter varje år. Alla dessa har lite olika näringsprofil, och det kan ju vara så att just den man hoppar över faktiskt innehåller extra mycket av något man behöver. Detta gäller även baljväxter, råris, quinoa, bovete, nötter, frön osv.

Så den som alltid byter ut ”rotfrukter” mot tex sötpotatis eller morot missar alla de olika vitaminer, mineraler och andra mikronäringsämnen som finns i tex rödbetor, kålrot, rotselleri eller kålrabbi. Förutom variationen i smak och konsistens, förstås..

Och den som alltid byter ut ”råkost” mot tomat och gurka missar en skor skatt, både i näring och smakvariation.

Avslutningsvis

Min mars ser überintensiv ut, men jag hoppas komma igång med ett blogginlägg/månad från och med april.

Var smart och ta hand om dig, så lovar jag att göra detsamma.
/ Åsa