Läsarfrågan: hur får man in nya vanor i vardagen?

Den här delningen, med tillhörande frågor, kom i Utmanarnas slutna Facebook-grupp häromdagen.

Normalt svarar jag direkt i FB-gruppen, men frågorna är relevanta för många av oss och Karin tyckte det var helt OK att få svar här istället 🙂

Från Karin som gjort SmartaUtmaningen Online:
I mål med Utmaningen! Har verkligen tappat mitt sötsug, helt underbart, det var mitt främsta mål med Utmaningen.

Har inte lyckats vara 100% smart hela vägen men tar med mig en hel del nya insikter framåt. Stor seger bara att ha slutat med snabba kolhydrater.

Frågor till er Utmanare och Åsa:
– hur har ni gjort efter era Utmaningar, hur har ni fått in nya vanor i vardagen utan att falla tillbaka till att äta ”vanligt” igen?
– tips om hur man får med sig resten av familjen?

Först och främst: yay! Att slippa sitt sötsug, att själv få vara med och bestämma vad man ska äta – vilken härlig känsla det är! Snyggt jobbat, Karin!

Så till frågorna och svaren

Hur får man in nya vanor i vardagen utan att falla tillbaka och äta ”vanligt” igen?

Steg 1 är att notera hur vi mår när vi ätit mycket snabba kolhydrater eller annan raffinerad mat, och jämföra det med hur vi mår efter ”riktig” mat gjord på ärliga råvaror (och mycket grönsaker).

När vi uppplevt skillnaden så kan vi göra medvetna val, istället för att gå på autopilot (som någon annan ställt in åt oss).

Det är just genom att vara lite osmarta, känna efter, kurskorrigera och känna efter igen som vi faktiskt förstår hur vi funkar – och skillnaden mellan att veta och att förstå betyder allt! 😊

Steg 2 är att vara snäll mot sig själv. Det kan ta tid innan förändringarna känns självklara, och på vägen dit kommer du troligen att köra i diket.

Var då snäll mot dig själv! Fundera på vad du skulle säga om någon du älskade gjorde ett misstag, och hur du skulle stötta honom eller henne. Väldigt få av oss skulle säga ”du är så himla dålig, du kan lika gärna gräva ned dig  djupare i det här leriga diket nu – här är spaden – så kan du vänta med att må bra till på måndag”. Eller?

Det är våra dikeskörningar som hjälper oss att förstå hur vi funkar (förutsatt att du använder Steg 1). Och ju bättre vi blir på att förstå hur vi funkar, desto enklare är det att hänga med i svängarna utan att köra i diket.

Tricket är att inte gasa när man kör av, utan att ge sig själv utrymme att bromsa, tänka efter, och klättra upp igen. Vara snäll, helt enkelt.

Steg 3 är att respektera hur andra äter, och begära samma respekt själv.

Jag pratar aldrig om mat eller kostvanor med någon som inte aktivt frågat eller sökt upp mig för att få stöd och hjälp. Jag väljer att äta smart, jag tar med egna matlådor, jag föredrar bufférestauranger och när någon frågar så tolkar jag det som nyfikenhet.

Och slutligen, steg 4, är upprepning. När jag och Micke skapade SmartaUtmaningen tyckte vi att vi hade stenkoll – vilket vi hade, i teorin. Under det första året ledde vi fyra grupper genom Utmaningen, och då gjorde vi självklart Utmaningen själva också. Skillnaden mellan januari och december det året är enorm. Den självklarhet och det lugn jag upplever i mina matval efter dessa fyra Utmaningar har jag aldrig känt tidigare.

Så gör Utmaningen igen – alla som gått Utmaningen kan göra om den när som helst utan kostnad!

Ge dig själv fyra sockerfria veckor då och då. Repetera kursmaterialet. Fundera igenom frågorna. Fundera på vad som hänt sedan sist. Notera, reflektera och gör medvetna val 😊

Hur får man med sig resten av familjen?

Här finns det säkert lika många svar som det finns familjer…

Har man barn så beror det på vilken ålder de är i; små barn är lättare att påverka än stora. Gemensamt för alla åldrar är tex:

• Föregå med gott exempel
• Servera alltid färska grönsaker (särskilt små barn brukar ha svårt för tillagade grönsaker)
• Sluta köpa hem chips och läsk
• Tillåt/ät bara godis på lördagar
• Servera bara/huvudsakligen smarta alternativ på familjekalas

När det gäller en livspartner landar vi typ på Steg 3 här ovan – gärna kryddat med berättelser om hur du själv upplever förändringarna och att du skulle vilja att din partner också får uppleva det.

Andra fungerande strategier kan vara tex:

• Be om stöd – berätta hur viktigt det är för dig, och hur skönt det skulle vara att slippa göra den här resan själv
• Laga bara smart mat – den som inte vill ha får laga eget, alternativt komplettera med det den tycker saknas

Det finns som sagt säkert många, många svar på denna fråga, så jag hoppas att alla som har tips kring detta lämnar en kommentar här nedanför!

/ Åsa