Jag fick en så bra fråga från Ida på FB igår, men svaret är för långt för att passa där så det hamnar här i stället.

Frågan lyder:

Hur förklarar jag för en skeptiker detta med “basisk mat”? Personen har läst att man inte kan ändra blodets ph-värde, om man skulle kunna göra det så skulle man kunna få allvarliga sjukdomar och i värsta fall dö… Är det att basa kroppen eller för att stärka upp den och minska urlakningen som är det huvudsakliga i detta sätt att äta? Jag mår för övrigt jättebra av denna kost! 🙂

Detta är verkligen en jättebra fråga – även många som är insatta i basisk mat har fått det här med blodets pH-värde om bakfoten.

Idas skeptiska vän har nämligen helt rätt: man varken kan eller ska ändra blodets pH-värde. Det håller sig väldigt snävt kring pH 7,4 (dvs svagt basiskt) nästan oavsett hur man behandlar kroppen.
För stora avvikelser (under 7,35 eller över 7,45) är akut livsfarliga, vilket är anledningen till att kroppen har så fiffiga mekanismer för att hålla blodet i balans.

Kroppen kan alltså inte trolla, den jobbar stenhårt för att hålla blodet svagt basiskt. Det gör den genom att ta alkaliska (basiska) mineraler, t ex kalcium, magnesium, kalium och natrium, från kroppens reserver/buffertsystem.

Till vänster normalt skelett, till höger urkalkat (osteoporos). Bara ett av de osköna hälsotillstånd brist på basiska mineraler kan leda till. Bild från SciencephotoLibrary (nähä?).

Om vi inte fyller på med mineraler – dvs när vi fyller våra tallrikar med “modern” mat istället för t ex mineralrika grönsaker – ja, då snor kroppen helt sonika mineraler från buffertarna. Famför allt från skelettet (kalcium och magnesium) men även från tex musklerna (magnesium).

Detta är naturligtvis en mycket förenklad bild av vad som sker, men i huvudsak är det så det går till. Mineralerna pytsas sedan ut i blodet så att det håller sin snäva balans.

Om det här får pågå leder det naturligtvis till urlakning, vilket i sin tur öppnar för mängder av osköna hälsotillstånd.

Om vi däremot äter mat som är rik på kalcium, magnesium och kalium (jag säger det för säkerhets skull: grönsaker och annan oraffinerad mat), då fylls buffertarna ständigt på. Kroppen behöver inte kämpa så förskräckligt för att hålla blodet i balans, vilket innebär att alla andra kroppsliga funktioner (tex immunförsvaret) funkar bättre.

Och detta helt utan att gå in på fibrer, vitaminer och antioxidanter, som vi också behöver men som vår “moderna” mat inte ger oss.

Ida fick en FB-kommentar också, som jag passar på att… kommentera 😉

Skönt att det fungerar för dej! men att utvärdera hur, och att en kost fungerar tar ju åtminstone några månader. sen fungerar inte samma kost på samma sätt för olika personer, så att va lite skeptisk och kritisk skadar nog inte. men som sagt det är ju bra för dom som det fungerar för.

En mycket klok kommentar. Man ska alltid vara skeptisk och kritisk mot mirakeldieter, quickfixar osv. Det är sunt och smart. Och visst kan det ta ett par månader att “på riktigt” utvärdera om en kost funkar eller inte.

Och. Faktum är att många, många av SmartaMatens medlemmar upplever påtagliga skillnader redan efter en eller ett par veckor.

Å andra sidan är inte SmartaMaten någon mirakeldiet: det handlar ju om något så enkelt som att äta den typ av mat som alla vet (väl?) är bra för oss – inte i form av en kortsiktig kur utan för att skapa långvarig hälsa.

Vilka funderingar har du kring detta? Ställ dina frågor i kommentarsfältet, jag ska göra mitt bästa för att svara på ett lättfattligt sätt!

/ Åsa

37 thoughts on “Hur förklarar jag för en skeptiker…

  • 30 januari, 2013 kl. 11:43
    Permalänk

    Hej! Jag har köpt ett pulver som heter pH-kalk, som är en blandning av kalcium och magnesium, för att kompensera lite för mitt svarta te som jag har svårt för att sluta med…. 🙂 Vissa anser att det inte alls är bra med kalciumtillskott. Vad anser du?

    Svar
    • 30 januari, 2013 kl. 12:47
      Permalänk

      Hej Eva!
      Vissa kan säkert vara hjälpta av kalciumtillskott men jag lutar mer åt att vi ska försöka få i oss så mycket som möjligt från kosten istället. Dels är “kostkalcium” lättare att ta upp, dels levereras det ofta tillsammans med andra mineraler och nyttigheter. Ett bra exempel är sesamfrön; jag tar två msk på min frukost (eller i en smoothie) varje dag.
      Detta räcker dock inte utan självklart behöver man komplettera med kalciumrika grönsaker, rotfrukter, nötter, frön osv.

      Om man vill ta kalcium- och magnesiumtillskott bör man ge akt på vilken form (förening, preparat) det rör sig om eftersom detta avgör biotillgängligheten (kroppens upptag).
      Generellt kan man säga att oxid och hydroxid är usla. De har extremt låg biotillgänglighet och borde inte få förekomma i tex magnesiumtillskott.
      Karbonat är bättre men inte direkt toppen. Bäst är former med t ex glukonat, citrat, malat, pikolinat, taurat, apartat, laktat mfl.

      Anna Hallén har skrivit om magnesiumpreparat (jag har ingen koll på vad hon skriver i övrigt men denna sida är väl påläst).

      / Åsa

      Svar
      • 30 januari, 2013 kl. 14:26
        Permalänk

        Hej igen! Tack så mycket! Jättebra svar! Det är så lätt att bli lurad på kosttillskott.
        Mvh
        Eva

        Svar
  • 30 januari, 2013 kl. 15:39
    Permalänk

    Som en av dessa skeptiker så har jag några frågor.

    Vilken är den “moderna” maten du hänvisar till?

    Varför inte Mjölkprodukter? De är ju en naturlig källa till bl.a. kalcium och innehåller dessutom en hel del vitaminer.
    3-5 dl mjölkprodukter (ihopräknat mjölk, fil, yoghurt, ost, osv) per dag ger ju allt kalcium vi behöver.

    Varför inte kött? Och då menar jag främst nötkött och gärna ekologiskt och närproducerat.

    Svar
    • 30 januari, 2013 kl. 16:27
      Permalänk

      Hej A!
      Den “moderna” maten är i princip alla mer eller mindre raffinerade kolhydrater och processade proteiner. Ex pasta, köttbullar, korv och andra charkprodukter, mejeriprodukter, vitt ris, vitt bröd, alla sorters helfabrikat, de flesta halvfabrikat (innehåller oftast onödiga tillsatser), snacks, läsk, godis, quorn, industriellt uppfödda djur som är fullmatade med antibiotika, alla sorters GMO-grödor…
      Listan kan göras längre, men om du tittar på hur gemene man äter så är det väldigt ofta mycket av ovanstående och väldigt lite grönsaker, rotfrukter och annan “ursprunglig” mat.

      Mjölkprodukter är slembildande och triggar insulinresponen (även tex hårdost som ju är laktosfri). Mjölkprotein, framför allt kasein, är tarmretande och kan leda till läckande tarm.
      Homogeniseringen och pastöriseringen förstör fettkvaliten och enzymer – men om du hittar icke-pastöriserad och icke-homogeniserad mjölk är den faktiskt basgörande.
      Att mjölkprodukter skulle ge biotillgängligt kalcium känner jag mig tveksam till. De länder som dricker mest mjölk (Sverige, Finland, England och USA) toppar också benskörhetslistan. Jag är övertygad om att vi mår bättre av kalk från grönsaker etc.

      Kött är surt men om man vill äta kött så är viltkött eller ekologiskt och gärna närproducerat det bästa valet.
      Och som alltid gäller det att balansera. Äter man surt så behöver man fylla på med basiskt för att inte tulla för mycket på kroppens reserver.

      / Åsa

      Svar
  • 30 januari, 2013 kl. 16:05
    Permalänk

    Hej Åsa,
    Och tack för ditt utförliga svar!
    Nu ska jag kunna förklara bättre för skeptikerna. 🙂

    Om jag får fortsätta på tråden om kalcium, hur kommer det sig att mjölk räknas som surt?
    Är det mjölksockret som är boven, och är det då bättre att dricka laktosfri mjölk?

    Och vad i kött är det egentligen som försurar? Spelar det någon roll om man väljer kött som är närproducerat?

    Tack för en bra blogg och goda kostråd!

    Hälsningar
    /Ida

    Svar
    • 30 januari, 2013 kl. 17:15
      Permalänk

      Hej Ida!
      Tack för berömmet, det värmer 🙂

      Laktosfri eller inte spelar ingen roll, det är mjölkproteinet kasein som är den stora bovet (i alla fall i min bok). Och de sönderslagna fetterna i homogeniserade produkter.
      Naturell yoghurt med mjölksyrabakterier (probiotika) tycker jag kan vara OK, den bidrar i alla fall till kroppen med små godingar.

      Kött är surt eftersom det inte innehåller basgörande mineraler. Närproducerat eller ej spelar ingen roll, däremot lär ekologiskt och viltkött ha bättre omega 3/6-balans.
      Och ekologiskt ska man ju välja för djurens skull 🙂

      / Åsa

      Svar
  • 30 januari, 2013 kl. 17:36
    Permalänk

    Sånt här borde hela världen få lära sig mer om. Det här borde man få lära sig om i skolan på gymnastiken men även i samhällskunskapen typ? Ja för mig är detta ren allmänbildning, som man (alla) har sann nytta av i livet.

    Och självklart ska man alltid vara skeptiskt. Men hur många är skeptiska idag till vad vi äter och stoppar i oss? Och hur många gör en förändring, sånt här vill jag se mer, mer, mer utav – jag kanske inte är opartisk men jag vill nästan påpeka detta som ren medvetenhet, och ju mer skeptisk man är ju mer medveten kan man bli såklart.

    Jag har hört att kroppen består av 2000 (tror jag) mineraler, förstå hur lätt vi kommer i obalans när vi knappt får i oss de “vanliga”. Och de ena kräver de andra, finns inte de ena så kan vi inte tillgodogöra oss de andra osv.. de är en helhet, hela tiden.

    Om vi tänker miljö och djurvänligt så tror jag att vi blir friskare i oss själva ganska naturligt eftersom “man blir vad man äter”.

    Nu kanske jag kom ifrån ämnet, men blev så glad och ville bara dela en tanke typ.

    Svar
    • 30 januari, 2013 kl. 19:08
      Permalänk

      Hej Lollo,
      tack för kommentaren!
      Du har så rätt, hur många väljer att vara skeptiska mot den “moderna” maten..?
      Och jag tror som du, om vi väljer miljösmarta och djurvänliga alternativ så kommer jorden bli en bättre plats, och vi mycket friskare 🙂
      / Åsa

      Svar
  • 31 januari, 2013 kl. 19:04
    Permalänk

    Hej Åsa!
    Jag hörde idag om ett tillskott som heter cellenzym. Och om man tycker att mat med gluten i inte känns så bra för magen kan man ta ett sådant tillskott innan man ska äta, om man är bortbjuden t.ex och ska äta det som bjuds. Vad säger du om det?
    En fråga till; hur är det med havregryn och rågflingor när det är frågan om gluten. Frukostgröten är ju så god….;)

    Svar
    • 1 februari, 2013 kl. 12:36
      Permalänk

      Hej Kerstin!
      Jag har ingen egen erfarenhet av cellenzym så jag håller mig lite avvaktande. Något som är väldigt viktigt att komma ihåg är dock att nästan alla enzymer vi äter förstörs av magsyran i magsäcken. Ska enzymerna ha någon effekt i tarmarna behöver de levereras i en kapsel som står emot syran och istället bryts ned av den basiska miljön i tolvfingertarmen.
      Bäst är kanske att pröva sig fram – har man ont om matsmältningsenzymer kanske detta funkar.

      Havregryn är naturligt glutenfria, medan råg innehåller gluten. För den som har celiaki är det dock viktigt att använda “ren” havre, eftersom den kan kontamineras av korn, råg eller vete om de hantaras i samma lokal.
      Har man (som jag) bara “obehag” av gluten så är det ingen som helst fara med vanliga havregryn. Det är gott att blanda ut dem med tex bovete, quinoa, krossat linfrö och havrekross för att få en ännu bättre frukostgröt!
      / Åsa

      Svar
  • 2 februari, 2013 kl. 11:38
    Permalänk

    Tack för svaret!
    Kerstin

    Svar
  • 2 mars, 2013 kl. 16:41
    Permalänk

    Hej Åsa!
    Jag håller med Kerstin, frukostgröten är så god. Havren är ju som du skriver glutenfri. Jag brukar köpa fiberhavregryn, men inser just nu att den innehåller vetekli. Finns gluten i kliet, och är det då bättre att göra gröten på vanliga havregryn?
    Här är ingredienserna i mitt grötrecept, 2 port
    ½ dl krossat bovete
    lite salt
    2 dl fiberhavregryn
    ½ dl krossade linfrön
    1 tsk kanel
    4-5 dl vatten

    Bovetet kokar jag lite själv först i lite vatten någon minut. Sen har jag i övriga ingredienser och blandar i 4 dl kokande vatten. Sen får det stå och svälla i 5-6 min. Brukar ha blåbär på. Mums! Har dock inte hittat något bra alternativ till mjölken…
    /Sofie

    Svar
    • 4 mars, 2013 kl. 15:25
      Permalänk

      Hej Sofie!
      Vetekornets skaldelar (dvs kli) innehåller inte gluten i sig, men vid framställningen kan andra delar av vetekornet hamna bland skaldelarna så om man har celiaki ska man definitivt inte chansa.
      Kli är en “hård” fiber och generellt är de “lösliga” fibrerna bättre för (finns i tex havre, bovete och linfrö).
      Din gröt ser för övrigt jättegod ut – skulle jag göra de skulle jag byta ut fiberhavre mot vanligt havregryn för att slippa de hårda fibrerena.

      Varken jag eller mina barn tar mjölk till gröten, lägger man på frukt och/eller bär så räcker det egentligen. Annars kanske hemmagjord mandelmjölk kan vara ett alternativ.
      / Åsa

      Svar
  • 9 april, 2013 kl. 14:05
    Permalänk

    Jag fortsätter frågestunden, även om det kanske inte är rätt tråd.

    Jag får väldigt ont i magen av quinoa. jag har läst att vissa människor kan vara känsliga mot bitterämnet, som finns i skalet. Är det så? Innebär det att jag då inte kan äta det, eller är det skillnad på svart, röd och vit sort?

    /Michi

    Svar
    • 10 april, 2013 kl. 08:16
      Permalänk

      Hej Michi!
      Vad tråkigt! Magont av quinoa är sällsynt med det förekommer, en snabb googling gav tex detta: http://www.funbeat.se/discussion/show.aspx?ThreadID=758668
      Jag antar att du hade sköljt quinoan i varmt vatten och blötlagt den?
      Du kan testa att skölja i kokande vatten, blötlägga och sedan byta vatten innan du kokar – detta borde få bort saponinerna kan vara det som utlöser reaktionen. Minska i så fall mängden kokvatten litegrann.
      Jag känner inte till om det är någon skillnad mellan färgerna – det kan säkert vara individuellt.
      Om du inte får quinoan att funka kan du byta mot amarant. Det är lite trixigare att få tag på (vilket är anledningen till att jag inte har det i recepten) men har liknande näringsvärde. Det behöver inte sköljas men mår säkert bra av ett par timmars blötläggning.
      / Åsa

      Svar
  • 8 maj, 2013 kl. 11:55
    Permalänk

    Hej Åsa!
    Äter också gärna gröt på morgnarna gjord på bovete, havregryn eller dinkelmannagryn med blåbär till. Har uteslutit komjölk sedan ett år men kört med havremjölk istället. Vad anser du om havremjölken till? Är den inte heller så bra? /Annika

    Svar
    • 8 maj, 2013 kl. 14:36
      Permalänk

      Hej Annika!
      Havremjölk är (enligt mig) det bästa alternativet till komjölk. Den får gärna ha tillsatt D-vitamin, men jag undviker varianter med tillsatt A-vitamin.
      / Åsa

      Svar
  • 14 maj, 2013 kl. 23:08
    Permalänk

    Hejsan!
    Jag undrar lite över havregryn för jag gillar också min morgon gröt gjord på havregryn,men sett att havregryn har väldigt högt syra värde —30 såg jag på någon lista och blev förskräckt,så jag undrar om det är skillnad om man äter fiberhavregryn? om det är bättre ur syra bas synpunkt.
    Lotta

    Svar
    • 15 maj, 2013 kl. 09:47
      Permalänk

      Hej Lotta!
      Det här med att stirra sig blind på listor och (mer eller mindre underbyggda) siffror är lite farligt.

      Havregryn är ett glutenfritt sädesslag som innehåller bra fett, bra protein, vattenlösliga fibrer och dessutom bland annat betaglukaner.
      Jämfört med andra sädesslag är det alltså (enligt mig) mycket bättre.

      Däremot rekommenderar jag inte den fiberberikade sorten – det rör som om hårda fibrer och dem får vi tillräckligt av om vi äter grönsaker. För att få längre mättnad är det bättre att lägga i lite bär, nötter, kanske frukt (som är mindre surt än havre) och en sked kallpressat kokosfett.
      Krydda med kanel och skippa mjölken och du har en riktigt smart frukost.

      / Åsa

      Svar
    • 2 januari, 2015 kl. 12:24
      Permalänk

      Hej!
      Jag fick en fruktansvärd halsbränna/magkatarr vid en virusinfektion med halsont/hosta då jag drack väldigt mycket te med honung i. Jag kan iallafall inte komma på något annat som kan ha gett mig den fruktansvärda magkatarren. Jag kände mig sur som en citron i hela kroppen. Jag gjorde “allt” för att rätta till det hela med skonsam kost och även omeprazol och sedan även homeopatmedicin mot magkatarr. Men jag blev ändå inte bra.
      Så fick jag syn på detta du skriver om. Att havregryn är syrabildande. Jag har ätit havregrynsgröt i ca 2 år nu varje morgon…för att det ska vara så bra…
      Jag slutade genast och gick istället över till hirsgröt och inom två veckor var jag i stort sett fri från magkatarren.
      Magen mår också mycket bättre. Jag fick tips om att ha i lite frön/nötter i gröten men att jag då ska blötlägga nötterna/fröna över natten för att de ska blir mer lättsmälta och inte ta så mycket energi från magsmältningen. Jag tar 1 msk av linfrön, 1 msk valnötter och 1 msk solrosfrön och lägger i blöt över natten i ett stort glas med en handduk över. (i rumstemperatur). Jag har också i ekologiska aprikoser (jag klipper de i mindre bitar). De är bruna och ser inte så roliga ut…men de gula torkade aprikoserna innehåller svavel och det ska man undvika)
      Jag tar 1/2 dl hirsflingor och drygt 1 dl vatten till själva gröten.

      Svar
      • 8 januari, 2015 kl. 11:36
        Permalänk

        Hej I.G!
        Hirs (och även bovete) är definitivt mer mineralrika (dvs mer basiska) än havre, och det är ju helt underbart att du blev av med magkatarren genom att byta från havre till hirs!
        Suveränt också att du blötlägger nötterna, precis som du skriver blir de mer lättsmälta.
        Jag tycker att ekologiska aprikoser ser mycket godare ut än de där gula rackarna 😉
        / Åsa

        Svar
  • Pingback: Fakta | Pearltrees

  • 23 januari, 2014 kl. 18:28
    Permalänk

    Hej,
    Jättebra site med mycket bra information. Jag gör min egen Hälsogröt på morgonen (det blev ju lite dyrt att köpa hälsogröten, Spångbergs, på hälsokosten) och blandar krossat bovete, hirsflingor, quinoa och linfrö med lite russin, kokar 1 dl av blandingen i 2,5dl vatten i 15 min. Sen brukar jag strö över lite chia frön, blåpärspulver, och nyponpulver. Ibland funderar jag på om russinen är så bra, lite svårt att veta var de kommer ifrån och inte alltid lätt att hitta ekologiska.
    Tack för en bra site.
    Cathy

    Svar
    • 29 januari, 2014 kl. 11:03
      Permalänk

      Låter underbart gott!
      Jag brukar köpa Änglamarks ekologiska russin. De är goda och prisvärda.
      / Åsa

      Svar
  • 26 januari, 2014 kl. 14:15
    Permalänk

    Blev lite undrande kring detta med blodets surhetsgrad. Jag får på recept av min läkare natriumbikarbonat för att undvika försurat blod. Så tydligen tror skolmedicinen på att det går att påverka blodets surhetsgrad.

    Svar
  • 21 mars, 2014 kl. 21:03
    Permalänk

    Hej! Vaď anser du om ost från får å getter? Kram

    Svar
    • 25 mars, 2014 kl. 12:36
      Permalänk

      Hej David,
      ost från får och getter innehåller ett annat slags kasein än komjölk, och är därmed lite mer lättsmälta än komjölksost.
      / Åsa

      Svar
  • 21 mars, 2014 kl. 21:52
    Permalänk

    Och vill också passa på att höra vad du anser om kyckling jämfört med kött? Och gris jämfört med nöt och vilt? Kyckling jämfört med fisk? Och vilken fisk är bäst? Kan man neutralisera det med syra man äter? Om man exempelvis äter 100 gram griskött kan man då räkna ut hur mycket exempelvis broccoli man behöver eller tar fortfarande kroppen stryk av grisen?

    Svar
    • 25 mars, 2014 kl. 12:40
      Permalänk

      Allt kött är surt, det spelar ingen roll från vilket djur det kommer.
      Fisk innehåller omega 3, och är därmed det bästa alternativet. Den ska vara viltfångad och MSC-märkt om jag får råda.
      Viltkött är det näst bästa.
      Läs gärna mer om min inställning till kött här.

      Om du har kött och/eller energitäta kolhydrater på 20-25% av tallriken och fyller resten (75-80%) med grönsaker och rotfrukter håller du en bra balans.
      / Åsa

      Svar
  • 17 oktober, 2014 kl. 18:16
    Permalänk

    Hej,

    Jag pratade med en vän om basisk mat då jag själv äter detta och mår mycket bra men då sa hon att forskare pratar om att man skall vara försiktig med att basa sig eftersom hela kroppen inte skall vara basisk t ex tarmar. Jag använder även ph-kalk varje dag vilket oxå har gjort att jag har blivit mycket piggare men då undrar jag är det inte bra att äta för basisk mat.

    MVH

    Helen

    Svar
    • 20 oktober, 2014 kl. 09:28
      Permalänk

      Hej Helen,
      jag har lite för mycket att göra den här veckan. Återkommer med svar nästa vecka!
      / Åsa

      Svar
    • 24 november, 2014 kl. 18:35
      Permalänk

      Hej Helen!
      Ett antal överlastade veckor senare… 🙂
      Att vara för basisk är lika illa som att vara för sur, men det är *oändligt* ovanligt att man blir “för basisk”; vår västerländska livsstil har liksom inte den effekten.

      Kroppen har olika pH-värden i olika delar, och en av kroppens huvuduppgifter är att hålla pH:t i dessa delar stabilt – detta är nödvändigt för att allt ska fungera optimalt.
      Kroppen är också otroligt duktig på att fixa detta, men om man inte fyller på med mineraler så får den svårt att göra sitt jobb utan att tulla av förråden i tex skelettet.
      Att den skulle ha svårt att hålla tex tarmarnas pH på rätt nivå om en normalfrisk människa äter “för basiskt” har jag aldrig hört talas om, men om din vän tar fram några forskningsrapporter kring detta läser jag dem gärna.

      Själv tar jag inte pH-kalk men det har inget med någon rädsla för att bli “för basisk” att göra. Det beror dels på att pH-kalk inte särskilt lätt att ta upp (biotillgängligt), dels på att alla grönsaker i SmartaMaten ger tillräckligt med mineraler för att hjälpa kroppen att hålla rätt pH på rätt ställe. I alla fall enligt min erfarenhet.

      Men! Så länge du känner att du blir piggare av pH-kalk så ser jag inte problemet med att äta det. Själv får jag den effekten av SmartaMaten 🙂

      / Åsa

      Svar
  • 27 juni, 2015 kl. 17:57
    Permalänk

    Hej! Man kan fortsätta diskussionen om basisk mat hur länge som helst, känner jag. Det är mycket intressant. Jag har funderat ett tag på att bli medlem och lägga om kosten, har låst bara positiva kommentarer. Men fortfarande fundersam på grund av min mans hälsa. Åsa, jag hoppas att du kan ge råd. Han genomgick en operation när han var liten där läkare har tagit bort en del av tarmen (så vitt jag vet). Resultatet blev att det tar längre tid för maten att passera tarmen. Han går flera gånger om dagen på toaletten och har gaser speciellt om han äter nötter eller rabarber. Jag har tänkt att det underlättade om vi ändrade kosten, började äta basisk mat och tog bort bl.a. mejeriprodukter. Jag såg att folk blir friska och blir av sina allergi er när de ändrar kosten.
    Mycket tacksam för svår.

    Svar
    • 30 juni, 2015 kl. 12:13
      Permalänk

      Hej Lena,
      jag är på semester så jag får titta på detta när jag är tillbaka.

      / Åsa

      Svar
    • 20 juli, 2015 kl. 14:08
      Permalänk

      Hej!
      Det låter som att din man behöver undvika sk hårda/olösliga fibrer (finns bland annat i rabarber, sparris, kli osv) och istället ät mjuka/vattenlösliga fibrer (frukt, grönsaker, rotfrukter, havre, linfrö, psylliumfrö osv).
      De lösliga fibrerna bildar en gel som skyddar tarmarna – förutsatt att man dricker tillräckligt med vätska till dem, förstås.
      Dessutom tror jag att han skulle må bra av tillskott av mjölksyrabakterier (själv gillar jag den här sorten).
      Jag väldigt sällan använder hårda fibrer i SmartaMaten (just rabarber och sparris kan förekomma under försommaren), däremot förekommer nötter och frön ofta.
      Ska han äta dessa behöver ni vara noga med blötläggningen (instruktioner finns i recepten), som gör dem mer lättsmälta.
      Om det inte fungerar trots blötläggning kan ni byta mot kallpressad olja istället.

      Eftersom både gluten och mejeriprotein bryts ned i tarmarna – och din man har “för lite” av dessa – tycker jag definitivt att ni ska prova att äta gluten- och mejerifritt några månader.
      Om SmartaMaten fungerar för er (med ovanstående modifieringar) är det ju helt suveränt, och om ni behöver justera något så är det bara att göra det.

      Lycka till!
      / Åsa

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *