Mmm. Smaskens..? Någon sorts kött… vetetortillas… och mjölk. Härligt med all näring och alla färger! (Bild från Metro)
Är du är rädd för att ditt barn ska sluta äta så här? Då kan du sluta vara rädd nu.

När jag gick i gymnasiet så skaffade jag och mina två bästa vänner intyg från våra föräldrar på att vi var vegetarianer. Inte för att vi på något sätt var vegetarianer. Vi ville bara slippa den vanliga skolmaten – den vegetariska var i alla fall liiite bättre…

Nu, typ tusen år senare, är det mina barn och deras kompisar som kommer hem och säger att de vill bli vegetarianer. Dock inte så mycket för att den vanliga skolmaten är skit (vilket den tyvärr fortfarande verkar vara) utan för miljöns och djurens skull.

Hälsan kommer långt ned på listan om den ens finns med. Vilket säkerligen beror på att dagens tonåringar inte ens vet att man kan slippa en stor del av sina tonårsfinnar och sina eländiga tonårshumörsvängningar genom att ändra sin kost…

Men strunt samma, det är inte hälsan som är fokus i det här inlägget.

Det är föräldrars rädsla för att deras barn ska bli vegetarianer.

Mmm så gott och nyttigt..?
Själv skulle jag vara rädd om mina barn ville äta så här… (bild från nätet)

Det är en rädsla som leder till att föräldrar inte klarar att respektera sina tonåringars önskan att prova ett sätt att äta som är mer hållbart (för miljön, djuren och hälsan, dammit).

Jag brukar säga att om man inte är stor nog att stå för sin åsikt så är man inte stor nog att ha en åsikt.

Men jag tycker att det är oändligt sorgligt att dagens tonåringar i princip blir motarbetade av sina föräldrar.

Jag menar, så himla lätt är det inte att lägga om sin kost. Och om man inte ens får stöd av dem som älskar en mest… Hur sjutton ska man orka då? Det kan väl räcka att man blir motarbetad av ”alla andra”?

Så. Här kommer mina bästa tips till dig som har en tonåring som vill äta vegetariskt:

Från tidningen Metro. Besök gärna Lilla Berlins sida på Facebook
Jag bara måste köra en repris på denna…Besök gärna Lilla Berlins sida på Facebook
  1. Stötta istället för att motarbeta!
    Det är väl för sjutton helt fantastiskt att hen (OK, oftast hon) vill äta på ett hållbart sätt!!!
  2. Ställ frågor, var nyfiken!
    Är det rött kött som är problemet? Charkprodukter? Tacka din lyckliga stjärna – ditt barn kommer troligen leva friskare och längre än många av sina jämnåriga!
    Vill hen slippa komjölkprodukter för att kossorna bidrar så inhelvetes mycket till växthuseffekten – och dessutom blir behandlade som… eh, djur? Tacka och ta emot, du har ett barn som känner ansvar och empati! (och som kommer slippa massor av tonårsfinnar…)
  3. Ställ krav på att hen skaffar sig grundläggande kunskap om vegetariskt protein.
    Det handlar INTE om att käka tofu och sojafärs tills det sprutar ur öronen, utan om att kombinera på ett smart sätt. Och våra barn är ofta smartare än vi tror…
  4. Kan hen tänka sig mjukstarta lite?
    Miljömärkt fisk och skaldjur är OK för miljön och väldigt bra för hälsan. Likaså ekologiska ägg.
    Till och med kyckling är OK ur ett hälsoperspektiv, och belastar inte miljön på samma sätt som fyrbent kött. (Men välj för sjutton svenskt om du inte har råd med eko!)
  5. Ställ krav på att hen skaffar sig grundläggande kunskap om näring och energi.
    Det finns mycket vegetariskt som INTE är mat.
    Pasta med tomatsås till exempel. Otroligt begränsat med näring, inga fullvärdiga proteiner och dessutom proppat med gluten.
    På engelska finns begreppet ”muffin top vegetarians” – det syftar på vegetarianer som käkar så mycket vete och socker att magen liksom väller över skärpet. Som en muffin som liksom väller ut ovanför formen…

Och, för att balansera: här är mina bästa tips till tonåringar som vill äta vegetarisk:

  1. Visa den här sidan för dina föräldrar.
  2. Ställ krav på dina föräldrar.
    De vill dig väl och om du bara kan motivera dig så ska de lyssna och respektera dig.
  3. Ställ krav på dig själv.
    Det är ditt liv, din framtid och dina finnar. Länkarna ovan ger kunskap, tips och inspiration att komma vidare. Och kom ihåg: Google is your friend.
  4. Om du är inne på veganspåret så fundera ett varv till.
    Våra kroppar är designade för att äta djur lite då och då, och tex fisk, skaldjur och ägg ger (förutom det söndertjatade proteinet) även tex vitamin B12 och D.
    Om du absolut inte vill äta fisk och ägg så behöver du sätta dig in i vilka tillskott du behöver.
  5. Tro inte för ett ögonblick att vegetariskt = nyttigt.
    För att orka göra bra ifrån dig i skolan och ha en givande fritid behöver du näring. Och det får du inte av pasta med tomatsås, hur vegetariskt det än är.
  6. Det är socker, gluten och mejeriprodukter som ställer till det mest för dig.
    Det är toppen att du tänker på miljön och djuren, och jag vill att du visar dig själv samma omtanke, medkänsla och respekt.
    För jag antar att du gärna vill vara pigg, väga normalt, ha energi nog att röra på dig, och ha fin hy?

    Det är nog en av Sveriges mest välbevarade hemligheter, men det går faktiskt att slippa (eller i alla fall minska) tonårsfinnar, mensvärk, håglöshet, och att känna sig omotiverad att tex träna och plugga…
    Bara genom att göra smartare val oftare.

Och du. Ett sista tips. Det där med etiketter är ganska dumt. Begränsande.

Men om man kallar sig hälsoterian istället för vegetarian så får man i alla fall fler och bättre val.

För då kan man välja det som är bra för både den egna hälsan, planetens hälsa och djurens hälsa. Smart, eller hur?

/ Åsa

Taggar:

6 thoughts on “Är du rädd för att ditt barn ska bli vegetarian?

  • 20 december, 2015 kl. 11:17
    Permalänk

    Jättebra text. Mitt barn vill vara vegetarian. Men hen är inte så intresserad av matlagning eller hälsoaspekterna utan bara av djurrätt och känslorna kring djur som mat. Helt OK iofs som grundinställning men mitt barn är bara 11 år och vägrar tyvärr även en hel del annat som jag skulle vilja att hen åt. Hen tycker pasta med pesto är finfint, och hen äter också gärna vetemjöl och socker tyvärr. Hen är inte så öppen för diskussion. Min ståndpunkt är att hen gärna får vara vegetarian och att jag önskar att hen själv engagerade sig i vad man behöver äta för att få till det näringsmässigt. Detta önskar jag även mina andra barn som inte är vegetarianer, förstås:-) En hemsida för såna som mitt barn, som är känslovegetarianer och som även är selektiva och tenderar att äta onyttigt. Där barn och ungdomar kunde få såväl tips som motivation utifrån sin egen värdegrund (djurrätt, djurgullande etc) och bli stärkta i sin hållning. OCH kunskaper om hälsosam mat.

    Är det något en sån kunnig person som du skulle kunna göra, eller kanske någon som läser här? 🙂

    Svar
    • 1 maj, 2016 kl. 20:31
      Permalänk

      Hej AK, ledsen att jag totalt missade denna fråga från dig – den landade mitt i vårt julstök och -resande upp till Malå.
      Nåväl. Bättre sent än aldrig.
      Just detta du är inne på, att det är viktigt att förstå och engagera sig i vad som är näringsrätt – inte bara djurrätt – är otroligt viktigt.

      Jag ska se om jag (kanske tillsammans med mina egna flexi/hälsotarianer till döttrar) kan hitta på något kring detta. Och om någon annan läsare känner sig manad så kontakta mig! 🙂

      Till dess är kanske följande ledord något att förmedla:
      ”Man ska vara lika snäll mot sig själv som mot andra, och man är inte snäll om man ger sig själv skräp.”

      / Åsa

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *