Jag såg ett mycket intressant inslag på TV4 Play häromdagen. Det handlade om hur barn mår (dåligt) av ”de vita gifterna” mjöl, mjölk och socker.

Det är ett oerhört intressant ämne, och jag börjar med några reflektioner kring mjölken.

Av någon anledning (mjölklobbyn, antar jag) så betraktas det i Sverige idag som näst intill barnmisshandel att inte ge sina barn mjölk. I inslaget intervjuas en överläkare i barnallergi, och käre söte vad rädd hon är för att säga ”visst, prova utan mjölk i 14 dagar och se om ditt barn mår bättre”. Hon verkar fullständigt livrädd för att Sveriges barn ska tyna bort om de inte dricker mjölk.

Däremot är hon väldigt ivrig att påpeka att mjölk innehåller mycket kalcium. Men hallå. Sverige och Finland tillhör de länder som dricker mest mjölk i världen. Sverige och Finland ligger också högst i benskörhetstoppen. Yay. Så mycket för ”mjölk ger starka ben”.

Jag tror att vi har invaggats i en så stor och falskt trygghet när det gäller mjölk som kalkkälla att vi helt tappat kunskapen om vilka andra livsmedel som innehåller kalk (framför allt grönsaker), och därför äter för lite av dessa. Med bland annat benskörhet som följd.

En annan intressant fråga är hur mycket hormoner mjölk egentligen innehåller? För det första är den designad för att få kalvar att växa toksnabbt, och hur kan vi vara så säkra på att hormoner som är bra för snabbväxande kalvar också är bra för våra barn? Och för det andra är kossorna ofta dräktiga, och därmed fulla av tillväxthormoner som passerar över till mjölken.

Faktum är att det finns inget annat djur som dricker ett annat djurs mjölk. Och det finns inget annat djur som dricker mjölk efter ”amningsperioden”.

Mina barn har druckit massor med (ekologisk) mjölk, men jag är banne mig inte säker på att de behöver fortsätta med det.

Tuva, snart 11, har till exempel börjat få utslag i ansiktet. Finnar? Jag vet inte, jag tycker det är lite tidigt. Men det är väldigt likt i alla fall. I början av veckan föreslog jag att hon skulle skippa mjölkprodukter ett par veckor. Bara för att se om det blev någon skillnad. Hon gillade förslaget, och på fyra (4) dagar har utslagen – som kommit och gått i månader – minskat betydligt. En slump? Eller mindre skräp som belastar kroppen?

/ Åsa

Ps.
Att mejeriprodukter ger ett insulinpåslag är idag allmänt känt. I inslaget nämns att barndiabetes, dvs diabetes 1, ökar dramatiskt i just Sverige och Finland. Hur kan vi vara så säkra på att det inte finns något samband mellan mjölk och diabetes 1? Tänk om vissa barn är mer känsliga, och när deras insulinproducerande celler tvingas jobba *hela tiden* så lägger de av? Jag säger inte att det är så. Men hur vet vi att det INTE är så?
Ds.

Taggar:

4 thoughts on “Mjöl, mjölk och socker till våra allra värdaste?

  • 19 februari, 2013 kl. 08:30
    Permalänk

    Hej Åsa!

    Fantastiskt bra sida!

    En fråga om mejeriprodukter. Om jag har förstått det hela rätt så är det laktosen i mjölken som gör det till en sur produkt.

    Är det alltså mer okej att äta ost och smör som normalt sett nästan helt är fria från laktos?

    Svar
    • 19 februari, 2013 kl. 10:24
      Permalänk

      Hej Ben,
      och tack för berömmet 🙂
      Både laktos och mjölkprotein bidrar till att göra mejeriprodukter sura. Ost är alltså rejält surt.
      Vill man ändå äta ost så är get- och fårost bättre för oss, eftersom det kaseinet inte retar tarmarna på samma sätt som komjölkskasein.

      Smör är nästan helt fritt från både laktos och protein och därför helt OK ur ett syra/bas-perspektiv. Hos mig använder vi bara rent ekologiskt smör – ungarna skrapar det mjukt om de glömt att ta fram det de där minutrarna i förväg som behövs.

      / Åsa

      Svar
  • Pingback: Grunnar du på proteinet i kosten? | blogg.visit-stina.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *